Hur går en behandling till ?

Undersökning

En undersökning innehåller flera moment. Här följer en beskrivning av dem.

Det är vanligt att du först får fylla i en hälsodeklaration. Denna information är viktig. Vissa mediciner orsakar nämligen muntorrhet som kan innebära hög kariesrisk. Övrig information som är önskvärd är eventuell överkänslighet och sjukdomar. Olika typer av allergier kan påverka val av terapi. Och sjukdomar, som till exempel diabetes, kan försämra läkning.

Vi tittar noga på tandkött och ben runt tänderna för att kunna upptäcka eventuella tecken på tandlossning. Det är nämligen en vanlig sjukdom som ofta är mycket långsam och relativt symptomfri i början. Tandläkaren kan dock tidigt se tecken på sjukdom så att sjukdomen i god tid kan förebyggas och behandlas.

En noggrann undersökning är grunden till all förebyggande vård. Därför mäter och journalför tandläkaren alltid fickorna runt tänderna. Tandköttet och slemhinnorna i munnen är också viktigt att undersöka.

Röntgen hjälper till att se mer. Röntgenbilderna kan bland annat avslöja karies, tandsten, tandlossning, infektioner, sjukliga förändringar, felställda tänder som annars inte upptäckts i tid.

Forskning har visat att infektioner i munnen, till exempel i samband med tandlossning, kan ha ett samband med sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Ju tidigare behandling påbörjas, desto bättre blir prognosen.

Muskler och käkleder kontrolleras också, speciellt om patienten har en tendens att gnissla eller pressa tänder - något som är mycket vanligt.

Slemhinnorna i munnen speglar ofta allmäntillståndet i hela kroppen. Ibland remitteras patienten till en husläkare eller specialist om det upptäcks något misstänkt

Laga tänder

Karies kan läka ut. Och gör det inte det försöker man att behandla tanden så skonsamt som möjligt. En rad olika fyllningsmaterial och tekniker står till buds.
Tandläkarens uppgift är bland annat att sålla bland möjligheterna och välja det bästa för varje patient. När du lagar hål får du vanligtvis först bedövning. På så vis slipper du smärta. Det gör också att du slappnar av lättare.

Fyllning, inlägg eller krona? Hur man väljer att laga hålet beror på hur stort hålet är.

Om hålet är litet är en fyllning (till exempel med komposit) oftast det rätta valet.
Är hålet större, och dessutom går ner mellan tänderna, är ett inlägg många gånger ett bättre val.
I de fall hålet är så stort att sidoväggarna är för tunna, gör man oftast en krona.
Ibland är tanden så skadad och kort att den inte kan bära en krona. Då kan tandläkaren förlänga tanden med ett stift, eller pelare som det också kallas. Stiftet sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På stiftet kan en krona sedan fästas.

Lagningars hållbarhet varierar kraftigt, bland annat beroende på hur lagningen gjorts och hur du sköter dina tänder.
Hur mycket som är kvar av den ursprungliga tanden och framtida förväntad belastning är avgörande faktorer för en bedömning av hållbarhet.
Med åldern ökar också risken för sprickbildning i tänderna. Tänderna blir också skörare. Den första fyllningen håller vanligtvis länge, men behöver den göras om blir hållbarheten ofta kortare. Att sköta om sin mun och regelbundet besöka tandläkaren är givetvis avgörande för lagningars livslängd.

Hål i tänderna orsakas av tandsjukdomen karies. Sjukdomen uppstår när munbakterier bildar syror som gradvis löser upp emaljen och dentinet där under.

Tanden består av ett mycket hållbart lager emalj. Under emaljen finns det mjukare dentinet. Längst in finns pulpan som består av nerver och blodkärl.

När du äter något som innehåller socker eller andra kolhydrater reagerar vissa bakterier som finns i munnen med att bilda syror. Dessa syror fräter på tanden. Får bakterierna dessutom ligga kvar nära tänderna och släppa ut syran kalkas tanden ur och ett hål bildas.

Ett kariesangrepp som når pulpan leder till att den dör. Då kan bakterierna fortsätta genom rotkanalerna och ut mot käkbenet. Ofta får du tandvärk, men inte alltid. En rotbehandling kan göra tanden fri från bakterieinfektion.

Rotbehandling

Rotbehandling innebär att tandläkaren avlägsnar orsaken till skadan, till exempel karies, om det är möjligt. Därefter tas pulpan bort och rotkanalerna fylls igen.
Det vanligaste fyllningsmaterialet är guttaperka, ett gummiliknande material, som klistras fast i kanalen. Slutligen tillverkas en fyllning eller en krona som ersättning för den skadade tandkronan.
rotbehandling går ofta att utföra på 1 – 3 besök.

Behandlingen utförs oftast med vanlig lokalbedövning och är smärtfri. Om pulpan är död behövs i regel ingen bedövning. Det finns alltså ingen anledning att vara orolig för att behandlingen ska göra ont.

Att ställa rätt diagnos är avgörande för en lyckad behandling. Med röntgen kan tandläkaren ofta upptäcka eventuella kariesangrepp och skador från infektioner.
Ibland testar tandläkaren också försiktigt tandens känslighet för kyla och värme. Detta brukar visa om pulpan lever eller inte.

Det kan ta lite tid att utföra en rotbehandling. Ibland är rotkanalerna trånga och böjda, vilket kan göra arbetet lite svårare. Det viktiga är att kanalerna är riktigt rena innan de rotfylls.

Pulpit innebär att det finns en inflammation i tandens pulpa. Inflammationen skapar ett tryck i pulpan vilket upplevs som smärtsamt. En inflammerad pulpa kan antingen läka ut eller vara oläkbar.

När pulpan dör försvinner övertrycket som finns inne i pulparummet. Risken för att bakterier infekterar den döda pulpan är då stor. Om pulpan infekteras måste pulpan avlägsnas för att få tanden fri från infektion Annars kan bakterier ta sig ner via rotkanalerna ut mot käkbenet. Med tiden kan det innebära en nedbrytning utanför roten, så kallad osteit.

Behandlingen mot infektionen innebär att tandläkaren rensar rent inne i tanden med små specialfilar. En gummiduk runt tanden gör att tandläkaren kan arbeta under extra rena förhållanden.
Som hjälp använder sig tandläkaren av röntgen. Det är ett sätt att kontrollera att alla rotkanaler är rensade. Vanligtvis lägger tandläkaren sedan in ett bakteriedödande inlägg som hjälper till att bekämpa bakterierna.

Slutbehandling
En rotfylld tand saknar ofta stora delar av kronan. En ny krona är ofta den bästa behandlingen.

En rotfylld tand med en infektion går ofta att göra om. Prognosen blir dock något sämre, jämfört med en tand som inte tidigare blivit rotbehandlad. En tidigare rotfylld tand som har en infektion vid rotspetsen kan även behandlas kirurgiskt. Detta gör man till exempel ibland om det sitter ett långt stift i rotkanalen. Vid en sådan operation kan den rotfyllda tanden tätas från rotspetsen.

Vad gör en tandhygienist?

En legitimerad Tandhygienist arbetar med att utföra undersökningar & röntgenbildstagning, registrering av karies och tandköttsinflammationer, saliv- och bakterieprovtagning.
Hos tandhygienisten tar du även bort tandsten & missfärgningar, får tänderna putsade och polerade.

Vi erbjuder tandblekning och tandsmycken.

Hos oss kan man även få sk. "comfortbehandlingar" gjorda. Tandhygienisten lägger provisoriska lagningar, på den tand som gått sönder och bokar upp en exakt tid till tandläkaren för vidare behandling. Även puts och slipning av trasiga och vassa fyllningar.

Protes

En protes är enkel att hålla ren och efter lite träning kan de flesta båda äta och prata obehindrat med protesen. Det är dock en omställning och individuella variationer kan göra anpassningen mer eller mindre lätt. Hur många tandläkarbesök som behövs för en protesbehandling varierar beroende på hur det ser ut i munnen.

Ett vanligt scenario är att patienten har sjuka och skadade tänder som behövs tas bort innan man kan få en protes Tandläkaren tar ett avtryck av de gamla tänderna och med hjälp av avtrycket tillverkar ett tandtekniskt laboratorium en färdig protes Man väntar med att ta bort tänderna tills protesen är klar, vilket innebär att patienten slipper gå utan tänder medan den görs. Vid efterbesök kan man justera protesen för att bättre passa den utläkta slemhinnan.

En protes kan bäras på natten. Man gör ren den med en borste varje dag och spolar den under vatten. Det finns speciella rengöringsmedel och borstar som används enligt rekommendation från tandläkaren.

Ett annat alternativ kan vara en bro som stödjer intilliggande tänder. Det är dock viktigt att stödtänderna är starka och välmående.

När man får en protes är det vanligt att man får mindre skavsår. Ibland behöver protesen justeras. Det är viktigt att man försöker använda den regelbundet för att vänja munnen. Inför återbesök är det bra om skavsåren är kvar så tandläkaren lättare kan justera protesen. Vissa är hjälpta av speciella protesklister. Ibland gör man proteser för lång tid och i andra fall som provisorium till exempel under implantatbehandling/inläkning.

Mister man fler tänder kan protesen anpassas. Det gör protesen till ett lämpligt alternativ om man har fler tänder som på sikt är osäkra.
En protes ger en kostnads-och tidseffektiv bra avtagbar tandersättning som vanligtvis fungerar i många år.

Implantat

Behandlingen med implantat har en mycket god prognos. Undersökningar visar att 90 - 99 procent av broar som installerats fungerar bra under många år. Enstaka implantat når upp till 95 procent. Majoriteten av dem som får implantat bör kunna räkna med en livslång ersättning för sina förlorade tänder. Titanfixturer slits inte, men tänderna kan däremot behöva bytas ut.

Med en liten operation, som är helt smärtfri, fäster man titanfixturer i käken. Fixturen osseointegreras i käkbenet. På fixturen fäster tandläkaren en så kallad distans, som sticker ut en liten bit genom tandköttet. På distansen kan tandläkaren sedan skruva eller limma fast en krona eller bro. Saknas fler tänder fäster man fler fixturer. Benets kvalitet och mängd är avgörande för hur många fixturer som får plats. Exempel på en fixtur till höger.

Fixturinstallation
Med noggrann operationsteknik placerar tandläkaren fixturen i käkbenet. Operationen tar normalt mellan en och två timmar och är smärtfri.

Inläkningsperiod
När operationen är klar börjar inläkningsperioden. I överkäken är den normalt cirka sex månader. I underkäken, som har kraftigare ben, tar det ofta bara cirka tre månader.

Tandläkaren kan använda sig av så kallad 1-stegsteknik som innebär att en liten topp sticker ut genom tandköttet. Alternativet 2-stegsteknik finns också. Detta betyder att tandköttet täcker över fixturer under inläkningsperioden.

Distansanslutning
När benet har växt runt fixturen sitter den fast. Man kan säga att fixturen nu är den nya tandroten. Det är dags att förlänga den med en distans. Vid 1-stegsteknik behövs ingen ny operation. Vid 2-stegsteknik gör tandläkaren ett mindre ingrepp för att finna fixturen under tandköttet. På distansen fästs sedan den nya tanden, det vill säga en krona, protes eller bro.

Det protetiska arbetet
Vanligtvis påbörjas framställningen av den nya tanden inom några veckor efter distansanslutningen. Arbetet inleds med att avtryck tas i munnen. Därefter följer ytterligare cirka ett till sex besök. Under dessa besök bestämmer patienten och tandläkaren utseende och form på tanden eller tänderna som ska infogas.

MADE BY ohappa